<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/">
	<channel>
		
		<title>RSS Nyheter</title>
		<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
		<description>RSS Nyheter</description>
		<language>se</language>
		<image>
			<title>RSS Nyheter</title>
			<url>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/fileadmin/templates/images/rss_icon.png</url>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<width>23</width>
			<height>23</height>
			<description>RSS Nyheter</description>
		</image>
		<generator>TYPO3 - get.content.right</generator>
		<docs>http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss</docs>
		
		
		
		<lastBuildDate>Wed, 18 Apr 2012 17:30:00 +0200</lastBuildDate>
		
		
		<item>
			<title>Moderator Martin Björgell om konferensen</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>- Det är lätt att bli engagerad eftersom det är en så viktig fråga, säger moderatorn som har varit mycket omtyckt av deltagarna. 

</description>
			<content:encoded><![CDATA[<strong>Om Martin</strong><br />Martin har ett långt förflutet inom scoutrörelsen där han startat upp flera projekt inom frågor som övergrepp, mobbing, mångfald och främlingsfientlighet. Martin har arbetat med ledarskapsfrågor och affärsutveckling och läser det avslutande året på civilekonomutbildningen i Lund.<br /><br />Den 28 april 2011 tog han emot ett stipendium som ges ut av Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap för sitt arbete med att, genom ett stöttande och lyssnande ledarskap, få andra att växa. För sitt arbete kring opinionsbildning i barnrättsfrågor gavs Martin den 10 november en andra plats i Skåneettan 2011. Martin medverkar också på den andra upplagan av World Child and Youth Forum på Slottet den 17 november 2011 med en workshop om Scouternas utbildning Trygga Möten.
- Scouterna har varit en fantastisk arena för mig att vara och utvecklas i, säger Martin. Jag fick tidigt stora möjligheter att påverka i viktiga frågor och växa med ansvaret som följde.
Ledarskaps- och värderingsfrågor ligger Martin varmt om hjärtat. År 2008 tilldelades han Folkspels pris Årets unga ledare på Eldsjälsgalan och ikväll blev han utsedd till Supertalang 2010. Förra året toppades listan av Daniel Ek som är grundare av musiktjänsten Spotify.
- Talanger från ideell sektor lyfts sällan upp när det kommer till den här typen av rankningar och tävlingar, därför är det extra roligt att Martin har fått den här utmärkelsen, säger Scouternas generalsekreterare Maria Graner. Martin gör ett fantastiskt arbete för Scouterna på många plan. Han har ett genuint engagemang och en enorm drivkraft som jag verkligen beundrar. Han är en supertalang helt enkelt!
Martin studerar ekonomi vid Lunds universitet på kandidatnivå med inriktning Organisation och ledarskap och Strategi och styrsystem. 2010 gick han till final i KPMGs tävling Årets ekonomistudent.]]></content:encoded>
			<category>Right</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 17:30:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>Avslutningsfilm med Nanne Grönvall på Barnrättsdagarna 2012</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>Nanne Grövall avslutningstalade på årets Barnrättsdagar. Nanne är inte bara en artist med en stark röst, hon har även tack vare sin inre styrka och positiva inställning lyckats skapa sig det liv ha hon vill trots en tuff uppväxt. Nanne är nu starkt engagerad i barnfrågor och har nyligen startat Nanne foundation. </description>
			<content:encoded><![CDATA[I skolan var Nanne Grönvall den spralliga teaterapan, rastlös och okoncentrerad. Varje natt drömde hon mardrömmar, inombords bar hon ständigt på oron för sin mamma – och för de olika män mamman träffade.
Nanne har varit artist hela sitt vuxna liv, men tar nu en paus från musiken för att arbeta med sin stiftelse Nanne foundation, som bland annat ska arrangera läger för ungdomar som levt i utsatthet.
Ett av hennes budskap till oss på Barnrättsdagarna var att skolan har en viktig roll för barn som upplever våld. Många rynkar på näsan åt ämnet livskunskap, men för de barn som inte hemma får chans att prata om känslor, om empati och medmänsklighet är det ovärderligt.
– Jag hade behövt en sådan ventil när jag gick i skolan. Det hade kunnat hjälpa mig att våga berätta och be om hjälp.
Hon poängterade också att det inte bara är barnen som behöver hjälp utan även de vuxna, både offer och förövare. När hon var åtta eller nio år vaknade hon en natt av bråk och skrik. Mamman och hennes dåvarande sambo var fulla och bråkade, mamman försökte fly men blev upphunnen i trappuppgången och hotad med kniv.
– Han var världens snällaste när han var nykter. Men han var 1,90 lång och jag kunde bara gråta och vädja: snälla, snälla, sluta!
– Även han hade behövt hjälp. När vuxna mår bra mår barnen bra, sa Nanne Grönvall.
Hon avslutade i en anda av hopp. Det var inte bättre förr, mycket har blivit bättre i vårt sätt att möta våldsutsatta barn. Och arrangemang som Barnrättsdagarna ger kraft och engagemang att fortsätta arbetet.
<link http://youtu.be/DQYWX5XUj48 _blank>Se filmen här</link>
 ]]></content:encoded>
			<category>main</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 16:40:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>Barnrättsdagarna i SVT</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>Titta på SVT Forums sändning av dag 2 från Barnrättsdagarna.
 Här hittar du länkarna. 

Information om UR Samtidens sändning av dag 1 kommer inom kort.


</description>
			<content:encoded><![CDATA[ Här kan du se förmiddagens program med Rihyad Al Baldawi, Machofabriken och Carl-Göran Svedin:<br /><br /><link http://svtplay.se/v/2789136/svt_forum/barnrattsdagarna_2012?sb,k108208,1,f,-1 _blank>Se filmen här <br /></link><br /><br />Här kan du se eftermiddagens program med Slagfärdiga, Anna Kaldal, Integrationsminister Erik Ullenhag och samtalet mellan Erik Ullenhag, Simone Ek och Marie Litholm:  <br /><br /><link http://svtplay.se/v/2789188/svt_forum/barnrattsdagarna_2012_-_2?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2789136/sb,k108208,1,f,-1 _blank>Se filmen här</link><br /><br /><br />Här kan du se Rihyad Al Baldawis seminiarium med rubriken ”Barns utveckling i krisartade kulturella relationer – hur kan vi förhålla oss till och förstå våldsmekanismer i familjen?”: <br /><br /><link http://svtplay.se/v/2789199/svt_forum/barnrattsdagarna_2012_-_3?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2789188/sb,k108208,1,f,-1 _blank>Se filmen här<br /></link><br /><br />Materialet finns tillgängligt t om 30 april 2013.
Återkommer med information om UR Samtidens sändning av dag 1.]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 14:08:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>Åtta utmaningar i arbetet för mänskliga rättigheter</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>-Sverige är bra på mänskliga rättigheter, men vi klarar inte i varje läge att upprätthålla dem. Det konstaterade Erik Ullenhag, integrationsminister med ansvar för frågor som rör mänskliga rättigheter, samordning och utveckling på nationell nivå.</description>
			<content:encoded><![CDATA[-Vi berättar gärna för andra länder vad de ska göra när det gäller mänskliga rättigheter, men själva har vi en hel del hemläxor att ta tag i. Det krävs ett systematiskt, långsiktigt arbete på alla nivåer.<br />Erik Ullenhag lyfte fram en rad utmaningar:<br /><br />• Barn på institution har sällan någon som för deras talan. Hur ska vi göra för att ett omhändertagande ska bli så bra som möjligt?<br /><br />• Våld mot barn. I Sverige finns en stor acceptans för förbud mot barnaga. Men det betyder inte att det inte finns barn som drabbas.<br /><br />• Asylsökande barn. Här har en hel del hänt, men mycket återstår att göra. Särskilt gäller det gömda barn som måste ha rätt till skolgång och sjukvård.<br /><br />• Barnäktenskap och hederskultur. Det finns en tendens till svensk valhänthet i dessa frågor och en överdriven förståelse för traditioner. Vi måste alltid lyssna på den enskilda individen.<br /><br />• Mobbning. Vuxna måste alltid vara närvarande, framför allt som barnen själva inte vågar berättar.<br /><br />• Barnfattigdom, som ofta är kopplad till misslyckad integration. En riskgrupp är ensamstående, utländsk kvinna med barn.<br /><br />• Kamp mot främlingsfientlighet och rasism. Trots en positiv utveckling de senaste tio åren finns fortfarande rasism i det svenska samhället. Och Europa går mot ökad intolerans.<br /><br />• Inkorporera barnkonventionen i svensk lagstiftning. Det skulle ge ett tydligare barnperspektiv.]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 13:45:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>Slagfärdiga – vuxna som minns våldet i barndomen</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>– Vi är inte längre bara överlevare, vi kallar oss levare. Det sa Anna Källdén och Helena Berggren från föreningen Slagfärdiga. De har båda upplevt våld och använder nu sina erfarenheter för att minska stigmatiseringen av våldsoffer.
</description>
			<content:encoded><![CDATA[Den som utsätts för våld går igenom tre steg, menar föreningen. I det första är man fortfarande utsatt, i det andra är man en överlevare, och behöver olika former av stöd och behandling. I det tredje steget är man inte längre beroende, och har inte längre behov av att berätta om sin upplevelse. Då är man en levare.
I detta tredje steg befinner man sig under resten av livet. Det är viktigt att synliggöra det, att sprida de samlade erfarenheterna till omvärlden, sa Anna Källdén.
– Jag blir ofta ombedd att berätta för media om min egen upplevelse. Men jag är så trött på det, herregud, det är ju trettio år sedan! Jag vill inte längre bara väcka empati, det är inte synd om mig. Jag vill berätta om de samlade erfarenheterna. Det väcker engagemang istället, och vilja till förändring.
Anna och Helena poängterar precis som många andra talare hur viktigt det är att lyssna på barnen, och att låta deras berättelser påverka de beslut man sedan fattar.]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 13:34:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>”Vi vill bryta kopplingen mellan våld och maskulinitet”</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>Varför finns det en acceptans för våld i männens värld? Det frågade sig Tomas Wetterberg i sin presentation av Machofabriken, ett verktyg i arbetet för ökad jämställdhet och minskat våld som ska bryta den traditionella kopplingen mellan våld och maskulinitet.</description>
			<content:encoded><![CDATA[Hur ska vi kunna tala om våld med yngre? Det var en av utgångspunkterna för Machofabriken, ett metodmaterial med ledarhandledning som har tagits fram i samarbete med ungdomar. <br /><br />Målgruppen är killar och tjejer mellan 13 och 25 år. Materialet omfattar en folder på 100 sidor och 17 kortfilmer på nätet, berättade Tomas Wetterberg, ordförande i Män för jämställdhet. <br /><br />Machofabriken tar bland annat upp frågor som hur vi förhåller oss till normer och maskulinitet, hur maskulinitet är kopplat till makt och privilegier, vad pojkar har att vinna och förlora på att bryta med normerna. <br /><br />–Det är ett verktyg i arbete för ökad jämställdhet och för förebyggande arbete mot våld, sade Tomas Wetterberg. <br /><br />Målet är att bryta kopplingen mellan våld och maskulinitet.<br /><br />Läs mer på <link http://www.machofabriken.se _blank>machofabriken.se</link>
 
 ]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 13:28:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>Osäkerhet kring hur en anmälan ska göras</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>På seminariet ” Anmälan till socialtjänsten – möjligheter och omöjligheter” diskuterades anmälningsskyldigheten och varför inte fler anmälningar görs till socialtjänsten om att ett barn riskerar att fara illa. 
</description>
			<content:encoded><![CDATA[Marie Köhler inledde med att presentera hur få anmälningar som görs av barnhälsovården till socialtjänsten.  Hon radade upp flera orsaker till att så få anmälningar görs, bland annat: osäkerhet, oro att förlora kontakten med föräldrarna, rädsla, bristande samverkan, uppgivenhet på grund av tidigare erfarenhet samt en oklarhet om anmälan är till barnets bästa. <br /><br />Björn Tingberg berättade att det finns forskning som visar att mycket av oron ofta är obefogad; både risken att förlora kontakten med familjen och att själv utsättas för hot när man gör en anmälan är liten. <br /><br />Björn Tingberg tog upp att det ofta råder en osäkerhet kring om ens oro är tillräckligt stark för att göra en anmälan. Björn menar att om oron går att formulera, och det inte bara är en magkänsla, så är det starkt nog för att anmäla. Genom att prata med en kollega kan man ofta formulera sin oro. Det är också viktigt att poängtera att lagen är formulerad så att man ska anmäla när man känner en oro, man måste alltså inte veta om barnet faktiskt far illa.<br /><br /> En kvinna från socialtjänsten tipsar:<br /><br /> - Man kan alltid ringa socialtjänsten och diskutera ett anonymt ärende om man är osäker.<br /><br />Flera önskar återkoppling från socialtjänsten när en anmälan har gjorts. En viktig punkt som togs upp är att sekretessen mellan socialtjänsten och vården upphör om det är till gagn för barnet och att socialtjänsten därmed har en möjlighet att återkoppla till en vårdgivare som har gjort en anmälan. Få känner dock till denna paragraf. Maria Eriksson från Socialstyrelsen tipsade om en ny rapport ”Barn som avlidit av brott”, där paragrafen beskrivs på ett lättfattligt sätt.<br /><br />Björn tog även upp att socialtjänsten ibland accepterar våld genom att inte göra en polisanmälan eftersom man är rädd att polisanmälan kan störa kontakten med familjen och behandlingen. <br /><br />- En anledning till att socialtjänsten inte alltid polisanmäler är de långa handläggningstiderna inom rättsväsendet och att så få gärningsmän blir dömda, sa en man från socialtjänsten.
 En annan påpekade att relationen till föräldrarna är viktig eftersom socialtjänstens arbete i många fall bygger på frivillighet.<br /><br />Björn besvarade detta med att det är viktigt att berätta för barnet om man väljer att inte anmäla.
 - Annars sviker vi barnet genom att de kan uppfatta att vi inte reagerar.
 Det finns heller inget som tyder på att en polisanmälan skulle störa en behandling.<br /><br />På seminariet var alla eniga om att för att förstå varandras professioner krävs samverkan mellan till exempel socialtjänst, skola, vården och rättsväsendet. Det poängterades också att alla har ett personligt ansvar att anmäla, det går inte att delegera anmälningsskyldigheten till sin chef eller att tro att någon annan redan har sett och anmält våldet.]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 13:17:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>”Kommer det en anmälan till socialtjänsten från sjukvården tar vi det på allvar”</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>Hur ska man göra när det värsta händer? Det fick deltagarna på seminariet med rubriken ”Våga se, våga agera – hur gör vi i praktiken?” möjlighet att öva på. Något som oftast inte sker förrän det är skarpt läge. </description>
			<content:encoded><![CDATA[Ansvariga för seminariet var Steven Lucas, barnhälsovårdsöverläkare och Gabriel Otterman, överläkare. Båda verksamma vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och engagerade i ett nybildat barnskyddsteam som samverkar med alla vårdinstanser och Barnahuset i Uppsala. Ett av två i Sverige.<br /><br />- Vi vill se ett förbättrat medicinskt omhändertagande av barn som far illa, sa Gabriel Otterman.<br /><br />För att veta hur vi ska agera måste vi först identifiera de barn som vi anser far illa. Något som är lättare sagt än gjort.<br /><br /><strong>Vad ger anledning till oro?</strong><br />Utifrån tre fallstudier fick deltagarna fundera över vilka faktorer som ger anledning till oro. Vilket ansvar och skyldigheter olika yrkesroller har vid misstanke om att ett barn far illa. Vem som har mandat och kompetens att göra efterforskningar. Och hur de själva skulle agera i situationen.<br /><br />Vi fick möta Said, 12 månader, som vid sex månader inte ökat i vikt och aldrig kom till 10-månaderskontrollen på BVC. Trots upprepade kallelser går föräldrarna inte att nå. <br /><br />Hampus 2,5 år som är sen i sin motoriska och sociala utveckling, har utspridda blåmärken på ryggen och inte vill följa med styvpappan hem från förskolan. <br /><br />Och så Moa, 13 år, som kommer till ungdomsmottagningen och ber om ett dagen-efter-piller. Brister i gråt av frågan om samlaget var frivilligt och ber ”säg inget till mina föräldrar!”<br /><br />Vad ger anledning till oro i dessa fall?<br /><br />- Allt, hävdade en deltagare.<br /><br />- Det finns många tecken men vart och ett för sig är de ganska diffusa, kontrade en annan deltagare.<br /><br /><strong>Skadornas placering viktig</strong><br />Barnläkarna instämde och berättade att placeringen av skador på kroppen är väldigt viktig för att kunna bedöma om de kommer från yttre våld. Förskolebarn har ofta blåmärken på ben och armbågar men blåmärken på ryggen kan man inte tillfoga sig själv. Barn under halvåret som inte börjat röra sig än får inte blåmärken. Därför måste de alltid utredas. <br /><br />Hur skulle man uttrycka sig i en orosanmälan, undrade Gabriel Otterman.<br /><br />- Beskriva fakta och bakgrund, den aktuella situationen och varför jag är orolig, sa någon spontant. <br /><br />- Är det ungefär vad socialtjänsten behöver veta?<br /><br />- Kanske var barnet befinner sig nu och i vilken situation. Men det vet vi ju inte…<br /><br />- Kommer det en anmälan till oss från sjukvården – då tar vi det på allvar, sa en representant för socialtjänsten och fortsatte:<br /><br />- Oro räcker. Det behövs inga belägg. Sen tar vi det vidare till utredning. <br /><br />- Det är viktig information för oss som arbetar inom sjukvården, sa Steven Lucas.<br /><br />Slutligen en uppmaning från arrangörerna:<br /><br />- Utan att vi som möter barnen rapporterar har socialtjänsten liten möjlighet att upptäcka de här barnen.<br /><br />- Skapa rutiner som fungerar och kontaktvägar till socialtjänsten. Det får inte ta för lång tid!<br /><br />Vill du veta mer gå in på <link http://www.tidigatecken.nu/ _blank>tidigatecken.nu<br /></link> ]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 12:09:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>Ökad medvetenhet inom ideella sektorn</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>Under rubriken Ideella sektorns ansvar och möjligheter för att förebygga och upptäcka övergrepp mot barn och ungdomar samlades ett tiotal seminariedeltagare för att samtala med Helene Gestrin, ordförande i Svenska Scoutförbundet och Jan Kowalski, ordförande i Spårvägens Friidrottsklubb och ledamot av Svenska Friidrottsförbundets styrelse. </description>
			<content:encoded><![CDATA[Medvetenheten om problemet har ökat under senare år, berättade Jan Kowalski. Inte minst mot bakgrund av höjdhopparen Patrik Sjöbergs bok om hans egna upplevelser av övergrepp. Dessutom har intresset för konkreta handlingsplaner ökat på många håll. <br /><br />Diskussionerna kom bland annat att handla om betydelsen av förebyggande arbete. Ett annat ämne som kom upp till diskussion var om kommunerna skulle kunna villkora sina bidrag, så att föreningarna fick ett incitament att arbeta aktivt med exempelvis handlingsplaner och andra förebyggande åtgärder. <br />En av de stora utmaningarna är att nå ut med information från centralt håll till lokala klubbar och föreningar. En annan utmaning är att våga prata, vilket kan vara nog så svårt med en så pass känslig fråga. Idrottsrörelsen är normalt sett väldigt fokuserad på resultat. Scoutrörelsen är en stark gemenskap där medlemmar ofta känner varandra sedan lång tid tillbaka.<br /><br />Helene Gestrin:<br /><br />–Den stora utmaningen med ideella rörelser är att vi tidigare inte har ställt så höga krav på ledarskapet. Vi har varit tacksamma över att människor engagerar sig ideellt. Vi som arbetar centralt har ett stort ansvar för att ge våra ledare rätt stöd och verktyg så att de kan arbeta med dessa frågor lokalt. <br /> ]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 11:54:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
		<item>
			<title>Samtala med barn och unga som har upplevt våld i nära relationer</title>
			<link>http://barnombudsmannen.typo3konsult.se/</link>
			<description>Det ska vara äkta, riktigt och viktigt när man jobbar med barn!
Min upplevelse är att barn och unga inte blir lyssnade till och inte blir skyddade, trots att de är omhändertagna av samhället. Det säger en kvinna som arbetar med konsulentstödd familjehemsvård under seminariet som ska handla om hur man kan samtala med barn som är i en utsatt situation. </description>
			<content:encoded><![CDATA[Panel: <br />Ellinor Bollman<br />Nils Grönroos<br />Fredrik Malmberg<br />Sara Philipsson<br />Moderator: Cecilia Sjölander
- När jag träffade Maria som har erfarenhet av att vara på ett särskilt ungdomshem berättade hon att barnen som vårdas där ibland isoleras på ett felaktigt sätt. Isolering används som straff av personalen. När jag fick höra det tog jag kontakt med ansvarig myndighet, Statens institutionsstyrelse för att diskutera hur barns och ungas rättigheter tillvaratas på deras institutioner. Jag fick svaret att allt alltid görs i enlighet med gällande regelverk. Efter att ha granskat alla avskiljningsbeslut under en viss tid kunde jag konstatera att fel gjordes i samband med att unga isolerades på de särskilda ungdomshemmen, precis på det sätt som Maria hade beskrivit. Efter det kritiserades användandet av avskiljning bland annat av barnrättskommittén och det hela ledde till att antalet avskiljningar minskade och tiden för hur länge barnen isolerades förkortades, berättar Fredrik Malmberg, barnombudsman. <br /><br />- Allt detta var tack vare Maria och hennes berättelse, konstaterar Fredrik. <br /><br />Publiken får se en så kallad digital berättelse om att ge signaler som barn utan att någon vuxen lyssnar eller ser en. <link http://www.youtube.com/watch?v=YC8EEJbndaQ&feature=youtu.be _blank>Se filmen här</link><br /><br />En åhörare reflekterar att vuxna kan vara rädda för att agera då de kan bli utpekade som en sådan som alltid anmäler. I skolan värnar man bra föräldrasamarbete men det kan leda till att man tappar barnperspektivet. <br /><br />Barnombudsmannen beskriver sin metod för att samtala med barn och unga som kallas Unga Direkt. Grunden i metoden är att barnet är expert på sin situation och ska tas på allvar. Barnet ska ges möjlighet att prata till punkt utan att vuxna avbryter och lägger på sin tolkning. En grundläggande förutsättning för att lyckas med samtalet är att vuxna skapar en trygg miljö för barnet att berätta i. I metoden arbetar Barnombudsmannen med gestaltningsverktyg. Metoden går att använda båda med grupper av barn och i enskilda samtalet. Det är viktigt att barnet eller den unge ges möjlighet att välja form för samtalet utifrån den fråga som ska diskuteras. <br /><br />Personal från Barnombudsmannen beskriver också sitt arbete med Unga presentatörer. Arbetet går ut på att barn och unga ska få möta beslutsfattare på högsta nivå. Under 2012 träffade ett antal ungdomar flera ministrar i regeringen och fick framföra sin syn på hur samhället bättre kan möta barn som har upplevt våld i nära relation.<br /><br />Åhörarna fick se en kort filmsekvens där barnminister Maria Larsson ger sina tankar efter mötet med de unga presentatörerna. Hon sa: Vuxna slår dövörat till trots alla signaler. Vuxenvärlden borde skämmas.<br /><br />Flera åhörare diskuterade hur de själva skulle kunna omsätta idén med Unga presentatörer på lokal nivå. Den diskussionen lär fortsätta ute i landet och Barnombudsmannen vill gärna ta del av alla goda exempel och initiativ. <br /><br />Publiken ombads skicka in sina exempel till <link info@barnombudsmannen.se>info@barnombudsmannen.se</link>, så att de sedan kan publiceras på myndighetens webbplats <link http://www.barnombudsmannen.se>www.barnombudsmannen.se</link>. <br /><br />Avslutningsvis enades stora delar av publiken om att arbetet med barn ska vara äkta, viktigt och riktigt.]]></content:encoded>
			<category>Secondary</category>
			
			
			<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 11:53:00 +0200</pubDate>
			
		</item>
		
	</channel>
</rss>
